Rapporter
Här finns ett urval av de senaste årens rapporter att ladda ner helt utan kostnad och krav på registrering. Förutsättningen är att den ideella upphovsrätten respekteras.
Texterna i rapporterna är hämtade från dokumentationer av samtal, från uppdrag och bloggar Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg från Samarbetsdynamik AB har gjort. Rapporterna vi har med här spänner från 1995 till 2019. Texterna har sitt värde i att de illustrerar den typ av resonemang, språkbruk och begreppssystem som Bengt-Åke och Monica själva med framgång har använt i sin verksamhet och som de anser är nödvändigt att använda om vår tids sociala skeenden i stort och smått.
Rapporterna innehåller inte allmänna beskrivningar av generella handlingsmönster utan bidrar till mer konstruktiva samhandlingar i en aktuell situation.
Det handlar således om att kunna förstå och hantera den situation man är i just nu snarare än att hitta modeller och tips som gäller för alla och alltid.
För oss, Rafael och Mårten, som nu tar vid och startar upp Kunskapsabonnemanget 2.0, är rapporterna inte bara en livsgärning värd att bevara och använda, den är en skatt att ösa ur när vi nu formar vår version för att ta lärandet och folkbildningen inom området arbetsliv och hälsa vidare. Rapporterna har bidragit till vår gärning som konsulter under mer än tjugo år. Utan de resonemang som förs där hade inte vi kunnat åstadkomma det resultat vi har gjort.
Ny rapport
Kunskapsabonnemanget - En institution för utforskande i praktiken
Kunskapsabonnemanget startades 1986 av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane, Samarbetsdynamik AB. De menade att det samhälle och det arbetsliv som växte fram krävde andra tankemodeller än de som tillämpades när det gällde ledning, styrning och organiserande – och därmed också andra metoder för kunskapsgenerering och kunskapsspridning. Nu 2024 har vi, Rafael Pimenta och Mårten Sallander, övertagit stafettpinnen.
I rapporten beskriver Monica Hane de observationer, överväganden och ställningstaganden som under åren format abonnemangets arbetsformer och valet av frågeställningar. Kunskap med konkret relevans för de i en specifik arbetssituation berörda aktörerna – alltså inte enbart kunskap i form av skillnader i medelvärden mellan studerade grupper – har varit en ledstjärna. Arbetssättet, kallat partnership research, bygger på en interaktiv forskningsstrategi och ett partnerskap mellan forskare och praktiker. Fokus ligger på att förstå de berörda människornas interaktioner och ageranden och hur deras handlande därmed formar själva verksamheten.
Kunskapsabonnemanget är alltså en institution som sysslar med att försöka förstå och beskriva ”varför det blir som det blir när vi gör som vi gör” – och med att undersöka möjligheten att välja att göra på ett annat sätt för att förbättra den aktuella situationen.
Kunskapsabonnemanget - En institution för utforskande i praktiken
I rapporten beskriver Monica Hane de observationer, överväganden och ställningstaganden som under åren format abonnemangets arbetsformer och valet av frågeställningar. Kunskap med konkret relevans för de i en specifik arbetssituation berörda aktörerna – alltså inte enbart kunskap i form av skillnader i medelvärden mellan studerade grupper – har varit en ledstjärna. Arbetssättet, kallat partnership research, bygger på en interaktiv forskningsstrategi och ett partnerskap mellan forskare och praktiker. Fokus ligger på att förstå de berörda människornas interaktioner och ageranden och hur deras handlande därmed formar själva verksamheten.
Kunskapsabonnemanget är alltså en institution som sysslar med att försöka förstå och beskriva ”varför det blir som det blir när vi gör som vi gör” – och med att undersöka möjligheten att välja att göra på ett annat sätt för att förbättra den aktuella situationen.
Rapport 50
Win-lose and Win-win Interactions and Organisational Responses to Scarcity
Med utgångspunkt från studier av ett antal framgångsrika alternativa samarbetsformer har Galvin Whitaker i denna rapport kunnat observera två kvalitativt olika handlingsalternativ när det gäller att hantera och effektivt ta tillvara på de allt mer begränsade resurserna som står organisationer till buds. Den traditionella varianten känns igen på en visserligen allt plattare organisation men också mer kontroll och mer specificerade instruktioner, mer rapportering, fler inspektioner och allt mer omfattande utvärderingar.
De alternativa arbetssätten känns igen på det motsatta förhållandet; människorna i organisationen erbjuds valmöjligheter i sitt arbete och kontrolleras i mindre utsträckning, de uppmuntras att utnyttja samarbetets potentialer snarare än att dränera sin energi på att konkurrera med varandra. ”The mainstream response” bygger på att någon vinner ”the power to make decisions in organisational and manageriaI transactions” på de andras bekostnad. De alternativa arbetssätten bygger på att alla berörda ges möjlighet att bidraga till den önskade samordningen och flexibiliteten. Varför väljer då inte alla det senare alternativet som är överlägset i effektivitet? För att åstadkomma ett vinna-vinna-samspel krävs en ny managementteori och en ny samordningskunnighet – interactive management.
Den svenska versionen i översättning av Lennart Carlsson kan laddas ner som pdf här
Rapport 129
Med samarbete som utgångspunkt
Stora delar av forskning och litteratur inom ämnet organisering och samverkan utgår från två pemisser ”nyttorationalitet” och att människans natur skulle präglas av egennytta – det vill säga att i första hand se till egna behov och önskningar.
Om dessa premisser gäller så måste människan kontrolleras och styras alternativt belönas och bestraffas för att samarbeta. Modern forskning visar emellertid att dessa förgivettaganden är missvisande. Människosläktet är till sin natur gjort för samarbete. Detta har gjort oss till dominerande varelser på jorden. Rapporten visar hur resonemangen förändras om man istället tar samarbetet som utgångspunkt.
Rapport 124
Partnerskapande ledning – en trygghet för alla i vår komplexa och ovissa värld
Denna rapport visar hur vanliga resonemang om ledning och ledande leder in i paradoxala resonemang som bland annat kommer att uppfattas som hyckleri och därmed ökar misstron mellan olika aktörer i arbetsliv och samhälle. Rapporten visar hur och varför resonemangen blir meningslösa och därmed frustrerande och varför analyserna blir missvisande. Det grundläggande ”problemet” är den värderingsförskjutning som skett och som gör att den gamla typen av resonemang möter allt större motstånd av dem som berörs och ”omtalas”.
En stor svårighet är att det inte räcker med att påtala denna motsägelse. Det viktigaste skälet till detta är att kommunikationsmönstret är spontant och vanemässigt och som alltid när men konfronteras med tvånget att bryta en inarbetad vana uppstår förvirring och vanmakt. Därför måste det samtidigt anvisas en rimlig och acceptabel väg ut ur dilemmat.
Våra studier av väl fungerade arbetsplatser – det som Vinnova kallar ”den kompetenta arbetsplatsen” – visar att man där agerar efter en partnerskapsprincip. Partnerskapet finns som ett osynligt psykologiskt kontrakt för relationerna på arbetsplatsen och skiljer sig avsevärt från det som vanligen hävdas. De flesta sådana arbetsplatser talar om betydelsen av att ”ändra attityder”. Det är därvid värt att notera att attityder och beteende hänger samman på det sättet att bägge ändras när man skapar en samarbetssituation som lyckas – det vill säga att man upplever ett fungerande partnerskap med dem som berörs.
Rapport 123
Att förbereda sig och varandra för en ny ledningsfunktion
FörsvarsMaktens Ledarskaps- Och Pedagogik Enhet (FM LOPE) arbetar vidare med projektet Pedagogiska Grunder. Aktuellt just nu är hur Kapitel 8 (Organisering och ledande) skall kunna omsättas i aktiviteter genom vilka de blivande officerarna skall kunna förbereda sig för de skarpa lägen de nu kan hamna i.
Detta diskuterades på en öppen workshop den 15.12.2006.
Det visade sig då att svårigheterna inte var unika för FM och att samma problematik i organisering och ledande fanns i offentliga verksamheter såväl som i den fackliga rörelsen som i näringslivet. Workshopen resulterade i vidstående skrift som kan laddas ner som pdf-fil men också rekvireras som en inbunden rapport.
Rapport 122
Kunskapare och professionella aktörer. Det intellektuella kapitalet i det moderna arbetslivet
Vi har ett arbetsliv där många kunniga, ansvarstagande, seriösa och kloka personer bränner ut sig och tvingas ut ur gemenskapen. Vi kallar dem kunskapare och professionella aktörer. De kommer inte till tals. De kommer inte till sin rätt. Ledning och kolleger bidrar inte till att de kommer till rätta med de arbetsformer och uppgifter som de ser som ett slöseri med resurser och ett engagemang som de tycker kunde förvaltas på ett bättre sätt. Vi skulle inte brytt oss om detta om det handlat om det ”vanliga gnället” över tillvaron eller om konkurrens om makt och ära. Nu känner vi väl till dessa personers kapacitet och att detta inte är deras ambition. Då blir deras utanförskap inte en personlig fråga utan en samhällsfråga. Har vi råd att slösa med detta kapital?
Vad det handlar om är att vi verkar ha en arbetskultur som förnekar det intellektuella kapital som varje medarbetare besitter och som är nödvändigt att ta vara på för att skapa ett produktivt arbetsliv. Att hävda kunskapssamhället och samtidigt förneka medarbetare att dra nytta av just de kvaliteter man säger sig hedra skapar den ohälsa vi möter i dagens arbetsliv. Vi måste alla hjälpas åt så att vi kan känna trygghet, så att vi väl kan förvalta vårt samhällsengagemang och så att vi stödjer varandra att med friskt mod angripa de svåra samhällsproblem vi står inför.
Rapport 121
Välgrundade samtal och väl underbyggda resonemang i en globaliserad värld
När Sigmund Freud kunde göra troligt att vi inte bara hade ett känt och medvetet ”jag” utan också ett obekant och omedvetet ”jag” väckte detta stor uppståndelse. Detta andra subjekt har sedemera visat sig vara språkligt. Vi är vårt språk och är i språket. Detta andra jag kan bara upptäckas och utvecklas i dialog med andra. Det har nu visat sig att ett liknande språkligt fenomen är en viktig aspekt av formandet, vidmakthållandet och utvecklingen av sociala system.
Sociala system hålls samman och återskapas som en konsekvens av sin ”mening”. Denna mening kan endast upptäckas genom att observera kommunikationen i systemet. Vi finner här en analogi till insikten om dialogens betydelse. Genom att observera kommunikationan och engagera sig i att skapa välgrundade samtal knutna till väl underbyggda resonemang kan man på samma aätt som inom psykoterapin bryta sig ur föråldrade och olämpliga samverkansvanor.
Globalisering visar sig nära knuten till en pågående individualiseringsprocess som gör många av våra tidigare resonemang om mänsklig samverkan föråldrade. Detta skapar oro och förvirring. Insikter om de sociala systemens sätt att fungera visar sig vara ewn ny väg att komma till rätta med vissa vardagliga problem och svårigheter i samhälle och arbetsliv.
Rapporten beskriver bakgrunden till ovanstående påståenden och de villkor som behöver etableras för att föra välgrundade samtal och skapa väl underbyggda resonemang.
Rapport 113
Kvalitetssäkring och pedagogisk utveckling i anslutning till Vägverkets nya kursplan för trafikskoleutbildning
Från 1994 och framåt genomförde Samarbetsdynamik AB och Lysekils Trafikskola ett stort antal fokusgrupper med trafiklärare om trafikerande och trafiksäkerhet. Tanken var att den praktiska erfarenhet som trafiklärarna hade om skeendet i trafiken skulle kunna dokumenteras genom arbetet.
Ganska snart visade sig emellertid ett betydande glapp mellan trafiklärarnas erfarenheter och de bestämmelser, prövningsprinciper och andra åtgärder som gjordes av Vägverket. Många av de insatser som branschen gjorde hade heller inte fokus just på trafikkunskap och trafiksäkerhet utan riktade sig mer mot kommersiella och formella frågor. Diskussionen med elever, anhöriga, media och andra intresserade var också problematisk.
Dessa studier i kombination med ny forskning om trafiksäkerhet har lett till att Vägverket introducerar en ny kursplan 2006. Denna ställer helt nya krav på trafikskoleutbildningen och förändrar utgångspunkterna för kvalitetssäkring av denna utbildning.
Lysekils Trafikskola har tagit initiativ till en helt ny typ av pedagogisk utveckling som skall bygga upp den kunskapsplattform som kommer att behövas både för utbildningen och kvalitetssäkringen. Vi tror att samma principer och resonemang kan användas på många andra utbildningsinsatser.
Rapport 109
Berättelsen om SLUP
Detta är en utvärdering av Sjöfartsverkets LedarUtvecklingsProgram som gjorts av Lisbeth Rydén. Rapporten har redan fått en strykande åtgång. Dels därför att den beskriver ett annorlunda utvecklingsprogram byggt på principer hämtade från Försvarsmaktens populära program KLLOK. Dels för att det är en unik utvärdering byggd på fokusberättelser där deltagarna själva berättar. Så här skriver Lisbeth Rydén i slutet av rapporten:
”Den berättelse om SLUP som här presenteras är just en berättelse. Naturligtvis finns det lika många berättelser som det finns deltagare. Den har emellertid lästs och kommenterats av alla deltagare. Ingen har protesterat. Den kan därför accepteras som en någorlunda rättvisande text om SLUP.”
Trots detta vill Lisbeth flagga för att att det finns en annan berättelse som inte kommit fram – nämligen den ”motbild” som representerar den konventionella synen på ledning och ledande.
SLUP har nämligen lagts upp efter principer som bryter mot det traditionella sättet att lägga upp och genomföra ett utvecklingsprogram. Det är också tydligt att de flesta deltagares syn på ledning och ledande efter kursen skiljer sig från den de hade innan. Den skiljer sig också från vad som ”vanligen” sägs om ledarskap.
Kursen går alltså in i den diskussion om ledning och ledande som nu är aktuell. Den har två riktningar som är radikalt skilda från varandra. En som knyter an till den konventionella synen och en som söker sig fram längs helt nya vägar.
Utvärderingen är således ett empiriskt material från genom vilket läsaren själv kan uppmärksamma hur moderna chefer beskriver skillnaderna mellan de två riktningarna. Rapporten är därför ett utmärkt underlag för en vidare diskussion om och på vilka grunder dagens ledningsarbete bör förändras.
Rapport 75
Om skärningspunkten mellan horisontella och vertikala organiseringsprocesser
Så gott som alla verksamheter, offentliga som privata, står idag inför omfattande förändringar. Omvärlden förändras på sätt som gör gamla sätt att tänka och agera kring organisation förlegade. Småskaliga lösningar och lokal flexibilitet krävs mer och mer. I värsta fall kan då fastklamrandet vid förlegade organisationsmodeller inte bara vara improduktivt, utan rent av kontraproduktivt.
Utifrån begreppsparet vertikalt – horisontellt skiljs det förlegade från det som måste komma. Den önskvärda övergången är dock inget som sker över en natt utan vertikala processer kommer säkerligen leva kvar sida vid sida med de framväxande horisontella. Även på detta område är vanans makt stor och de flesta av oss är sedan länge inskolade i ett vertikalt tänkande. Många av de nya, ofta amerikanska, koncept som ständigt importeras för att motsvara det behov av förändring som många upplever idag, är i själva verket en återgång till tron på den starke ledaren.
Vid försvarshögskolans KLLOK 99 (Kurs i Ledarskap för Ledare och chefer i Organisationer och Krigsförband) togs tillfället i akt att studera organiseringsprocesser i praktiken. Inom kursens ramar genomfördes en konkret och äkta demonstration av ett sk utforskande partnerskap (för närmare beskrivning se abonnemangsrapport 64: Focus Groups). Den här gången gällde det den för hela gruppen aktuella frågeställningen hur kollektivets förväntningar på ledning, ledar- och följarskap förändrades under kursens gång.
Studien ingick i ett kursmoment i den obligatoriska delkursen ”forskningsmetodik med relevans för noderna studier inom ledarskapsämnet”, och ligger således väl i linje med det arbete vi just nu driver kring vetenskaplig metodik i praktiken som kommer att beskrivas i en kommande abonnemangsrapport.
Rapport 128
Samarbetsfenomenet – beskrivet av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane i samarbete med FMLOPE.
Det var och en av oss vet om samarbete är en tyst och implicit kunskap. Den måste verbaliseras och göras explicit om vi gemensamt och medvetet skall kunna skapa det samarbete som behövs för att realisera de stora potentialer som finns i en förbättrad samverkan. Detta förhållande var väl känt av oss och FMLOPE:s medarbetare från de olika utbildningar i ”samarbete” vi bedrivit var för sig och ihop.
Vi använde därför tre seminarier för att tillsammans försöka formulera vårt implicita vetande om fenomenet samarbete. Det visade sig svårare än vi trodde eftersom organiseringsteorier och analyser bygger på föreställningar om människans sociala natur som vi hämtat från upplysningstiden och som blir irrelevanta om vi skall förstå samarbetets mekanismer.
Dagens forskning om människans utveckling och sociala särprägel beskrivs väl i Vetenskapens Världs program ”Världens snällaste apa”. Av denna forskning framgår att många resonemang bygger på flagranta missförstånd om människans sociala natur. Dessa har sedan upplysningstiden präglat diskussioner och analyser av mänsklig och organisatorisk samverkan.
Rapporten beskriver den moderna forskning som uppmärksammar de egenskaper som växt fram när det gäller människan som flockdjur och de konsekvenser denna kunskap får för våra organisations- och ledningsresonemang. Det reviderade begreppssystemet prövas i rapporten på FMLOPE:s praktiska frågor och har redan resulterat i förändringar i deras utbildningsprinciper.
Rapport 127
Byggprojekt som samhällsbyggen – en ny produktiv samverkansform
Samverkan i olika projekt inom byggindustrin bygger i huvudsak på formalia som fastställs av totalentreprenören (principalen). Detta regelverk är konstruerat så att de ingående aktörerna tjänar på att konkurrera med varandra och att bidra så litet som möjligt till det samarbete som skulle göra hela bygget mer anpassat till brukarnas behov och kvalitetsmässigt bättre och billigare.
Problemet är att den vinst som kan realiseras genom en bättre samverkan bara kan uppstå om aktörerna tillåts gå utanför ramarna för det stipulerade regelverket. För att kunna göra detta krävs det hos varje aktör en mer omfattande kunskap om projektet i sin helhet, ökad förståelse för de andra berörda aktörernas olika ambitioner och mål samt ett utökat förtroende för varandra så att friheten inte missbrukas av någon aktör på de andras bekostnad.
Den projektledning som krävs för att göra denna utökade kunskap om varandra möjlig ser annorlunda ut än den som normalt tillämpas i olika byggprojekt. I denna rapport beskrivs detta arbetssätt – partnering – baserat på erfarenheter från organisationskonsulter, projektledare, entreprenörer och övriga aktörer som medverkat i sådana projektformer.
Rapport 126
Myter och realiteter om Operatörsmedverkan – Berättelser från TPU-projektet vid SSAB i Borlänge
Processindustrins konkurrenskraft på lång sikt förutsätter ett förstärkt produktionskunnande så att denna del av industrin
o kan tillverka allt mer avancerade produkter,
o förmår att snabbt ställa om,
o förmår att bättre dra nytta av investerat kapital,
o snabbt kan införa nya kvaliteter, samt
o öka precisionen och leveranssäkerheten.
Det är därför en ödesfråga att man får till stånd en kompetensutveckling och ett samverkansmönster, som medför ökad styrbarhet, bättre tillgänglighet och större stabilitet i produktionen. Nyckeln till en sådan utveckling är ökad operatörsmedverkan.
TPU-projektet har lyckats med detta. Det har därför valts ut för att göra det möjligt att jämföra ett framgångsrikt genomförande med hur sådana projekt normalt beskrivs (mainstream). Genom att belysa vilka missförstånd och olämpliga föreställningar som finns om sådana projekt kan man få ett bättre grepp om varför de inte sprids och varför de så snabbt dör ut.
Rapport 118
Om konsten att upptäcka, utreda och åtgärda psykosociala verksamhetsproblem
Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hänger ihop – men inte alltid på det sätt som vanligen presenteras i debatten. Ser man verksamhetsfrågorna ur ett psykosocialt perspektiv så är det inte det faktum att man trivs som gör att man gör ett bra jobb. Det är det faktum att man ges möjligheter att göra ett gott jobb som gör att man trivs.
Detta ställer en hel del resonemang om dessa frågor på huvudet. Det gör det också angeläget att finna nya former och nya utgångspunkter för utredningar och åtgärder som berör hälsa och effektivitet i det moderna arbetslivet.
Denna rapport beskriver bakgrunden till de moderna psykosociala utredningar som nu måste göras. Rapporten avslutas med en konkret illustration av de effektivitets- och arbetsmiljörisker som kan kopplas till området psykosociala verksamhetsfrågor snarare än till motivation och den konventionella synen på arbetsmiljö och trivsel.
Rapport 114
Friständighet, jämställdhet och partnerskap
Det interdisciplinära samarbetet är den potential som nu måste utnyttjas i konkurrens med utvecklingsländer och andra industriländer. Genom den satsning som gjorts på utbildningssidan har vi i Sverige en kunnig och allmänbildad befolkning.
Denna kunnighet kan dock inte få full genomslagskraft i en samverkans- och ledningsstruktur som hämtats från industrisamhället. Därför krävs skapandet av interdisciplinära samarbeten.
Rapporten beskriver bakgrunden och förutsättningarna för detta. Den beskriver också hur resonemang om samverkansfrågor och hur nya samverkansprinciper måste tillämpas för att potentialen skall kunna förverkligas.
Rapport 78
Forskning för praktiker om praktiken – om grunden för vetenskaplig metod och om metoder på vetenskaplig grund
Under senare tid har vi kommit att allt mer engagera oss i frågan hur man skall kunna medverka till ett brobygge mellan praktikens frågor och den relevanta forskningfronten.
I en tid då allt fler av oss upplever sig frustrerade och oförstådda av experter och makthavare blir det av avgörande betydelse att sprida en förmåga att kommunicera även det ”tysta vetande” som många kunniga praktiker bär på. En nyckel i detta brobygge är att sprida vissa grundläggande kunskaper om vetenskaplig metod även utanför det rena forskarsamhället.
I ”Forskning för praktiker om praktiken” resonerar vi utifrån de frågor vi stött på, i vårt arbete om vetenskaplig metodik för praktiker, om den roll vetenskaplig metod skulle kunna spela för praktikens frågor. I samband med detta presenteras en mängd olika klassiska forskningsupplägg samt deras respektive för- och nackdelar, vilka områden de lämpar sig för etc.
Ett av huvudresultaten av detta arbete är att klassisk forskning, i dess objektivitetsträvande mening, har visat sig allt mindre lämpad för de allt mer sociala och tvärvetenskapliga studier som praktikens brännande frågor idag kräver.
I denna rapport skisseras därför också hur man med vetskap om det omöjliga i en distanserad forskarroll, ändå kan producera relevanta och trovärdiga data. Som praktiskt exempel härpå har vi inkluderat vårt arbete med s.k fokusgrupper.
Rapport 108
Att höra skillnad på god och dålig ledning
Vi står i dag inför samma revolution som den som vi var med om när kvalitetstänkandet genom Demings insatser startade. Om man i moderna verksamheter skapar produktionssystem och ledningsaktiviteter som fokuserar på en god arbetsmiljö får man produktivitet och kvalitet på köpet.
Detta förhållande innebär att många av dagens ledningststrategier är föråldrade. De skapar ohälsa och är ibland till och med motriktade möjligheten att skapa lönsamhet. Utifrån denna aspekt kan man skilja mellan resonemang som vittnar om att ledningen har insikt om vad som för vår tids verksamheter är högproduktiva produktionssystem och sådana resonemang hos ledningen som istället vittnar om en oförståelse för dessa samband.
Lisbeth Rydén har i denna antologi samlat ett antal olika resonemang som illustrerar hur man utifrån denna nya utgångspunkt kan höra skillnad mellan god och dålig ledning och vilka svårigheter som finns att skapa en konstruktiv diskussion om denna fråga
Rapport 103
Bättre verksamhet = bättre arbetsmiljö
Denna rapport är författad av Lisbeth Rydén utifrån erfarenheter av interna fokusinspektioner i Staffanstorps Kommun. Det visar sig att dessa inte bara duger som inspektioner utan också är en effektiv utvecklingsinsats.
Lisbeth beskriver hur de tänkte när de startade fokusinspektionerna, varför de valde att göra som de gjorde, praktiska erfarenheter och några exempel från arbetet. Rapporten kan läsas på litet olika sätt beroende på vilken funktion, position eller intresse man har.
Lisbeths förhoppning är att den skall kunna vara ett underlag för att diskutera och ta ställning till aktuella frågor i det arbetsliv vi verkar i, det arbete vi ser framför oss samt hur vi var och en vill medverka i och påverka utvecklingen.
Rapport 99
Omriktning för det professionella samhället – utgångspunkter för nya resonemang om utbildning och utbildningseffekter
Rapporten är en mycket typisk abonnemangsrapport. Den bygger på en mängd erfarenheter och empiriskt material som vi i olika projekt samlat i samarbete med våra abonnenter. Forsknings- och utbildningsfrågor har nämligen ända sedan starten varit på tapeten i abonnemanget. Det var läge att sammanfatta.
Erfarenheterna sedan tio år tycker vi talar ett tydligt språk. Omställningen till ett professionellt välfärdssamhälle kan inte genomföras om inte forsknings- och utbildningssektorn omriktas. Man står i denna sektor sannolikt inför samma dramatiska omställningsproblem som Försvarsmakten har hamnat i.
Vi presenterar i rapporten några utgångspunkter som kan vara värdefulla för personer i sektorn att ha med sig i de samtal om omställningen som i en snar framtid kommer att starta.
Vill du ta del av mer material?