Kunskapsabonnemanget
– en institution för utforskande i praktiken

En sammanfattning av ett pågående skrivprojekt.
Av Monica Hane, Samarbetsdynamik AB

Jag hör allt fler som säger att mycket av det vi kallar ”väl beprövat” och sådant vi tagit för givet kanske måste synas i sömmarna. Svårigheten att komma till rätta med problemen i dagens arbetsliv kanske handlar om att de bakomliggande resonemangen behöver revideras. Att de antaganden de byggde på inte längre gäller. Att de utvecklingsprogram som föreslås inte är förenliga med annat som vi vet av egen erfarenhet – och därför inte heller får det gensvar som skulle krävas bland dom som berörs. 
 
Samarbetsdynamik AB har i mer än 50 år varit inriktat på att försöka förstå konsekvenserna av alla de förändringar som hela tiden sker i arbetsliv och samhälle. Ju snabbare och radikalare förändringar som sker desto sämre kommer det organiserande som kallas ”main stream” att fungera. Det faktum att en verksamhet måste betraktas som komplex – snarare än bara ovanligt komplicerad – kräver helt andra tankemodeller som utgångspunkt för beslut om vad som är klokt agerande och organiserande i en aktuell situation. Detta gäller alla medarbetares beslut och på alla nivåer. 
 
För att utnyttja potentialen i de tekniska förändringar som sker krävs också djupare kunskaper om människors sätt att välja att agera och samarbeta. Det organiserande som fungerade väl i går kan idag fungera helt annorlunda trots att situationen – till det yttre i alla fall – förefaller identisk. Det faktum att vi alla hela tiden lär oss saker och skaffar oss nya erfarenheter medför att vi egentligen ständigt lever med helt nya förutsättningar. Vi måste hela tiden hjälpas åt att tolka den aktuella situationen i skenet av nya fakta och överväga och väga konsekvenserna av alla de olika handlingsalternativ som just då förefaller stå till buds.  
 
Kraven på förändring handlar också om metodik och kvalitetskriterier för det som kallas vetenskapande. Kunskapsabonnemanget utvecklades som ett svar på de behov av kunskap som representanter för olika verksamheter allt oftare formulerade.  Man behövde kunskap med relevans för den interaktiva process som kallas samverkan. Och man behövde kunskap som gick att koppla tillräckligt precist till det som faktiskt gällde och gick att göra i den egna verksamheten – i det enskilda fallet. Kunskaper som inte bara handlade om vad som gällde i genomsnitt i stora statistiskt representativa grupper. Och då fanns ganska lite att hämta med hjälp av den etablerade vetenskapen.
 
Kunskapsabonnemanget har sina rötter i det som kallas ”partnership research” som i sin tur bygger på tankar från socialpsykologen Kurt Levin. De klassiska kriterierna för god forskning kommer från kunskapsfält där det är etiskt möjligt att iscensatta experiment på slumpmässigt valda och om det vetenskapliga syftet helt ovetande försökspersoner. Inom socialpsykologin måste kunskaperna i stället ”fångas i flykten” genom att man så noggrant som möjligt observerar utfallen i de experiment som verkligheten tillhandahåller och designar. Resultatens trovärdighet och relevans för användaren är fortfarande centrala kriterier men kräver andra metodologiska grepp. Kravet på att resultat ska vara upprepningsbara är däremot inte särskilt aktuellt i en värld som ständigt förändras i en accelererande takt. 
 
Arvet från Kurt Levins egen forskning handlar om de förbättringar av datas kvalitet som han såg ligga i att erbjuda de berörda människorna att själva medverka aktivt i kunskapssökandet. Han betonade att dessa personer har en annan kunskap om det skeende som är i fokus för undersökningen och som därför behöver komplettera de observationer som en extern forskare kan göra.  De genomförda studierna vid Kurt Levins egen institution hade också visat att personer som på detta sätt aktivt hade medverkat i utforskandet också påtagligt utvecklade sin förmåga att omsätta resultaten i praktisk handling i den egna verksamheten. Utforskande, utbildning och effektiv verksamhetsutveckling blev sidor av samma mynt.
 
Många av de 130 rapporter som finns i Samabetsdynamiks Arkiv handlar om de metodologiska överväganden som krävs för att genomföra vetenskapliga studier utifrån dessa premisser och hur både design och genomförande då måste bli av en delvis annan karaktär än inom ”normalvetenskapen”[1].
 
Det är nu min ambition att inför nystarten av Kunskapsabonnemanget 2.0 försöka sammanfatta dessa resonemang och alla genom åren gjorda erfarenheter. Den första rapporten i den nya serien kommer alltså att handla både om argumenten bakom mina metodologiska ställningstaganden och om den procedur för genomförandet av ett Partnership Research som påbörjades av Dorothy Stock Whitaker vid Universitetet i York[2] och sedan utvecklades vidare inom Kunskapsabonnemanget. 
 
När den första rapporten är klar kommer jag att försöka sammanfatta de rapporter som handlat om tankefigurerna som ligger bakom de alternativa organiserings-principer som nu diskuteras. 

__________________________________

[1] Till exempel:
 
Forskning för praktiker om praktiken. Om grunderna för vetenskaplig metod och om metod på vetenskaplig grund. En bok från våra kurser i vetenskaplig metodik för praktiker.  Abonnemangsrapport 78
 
Om skärningspunkten mellan horisontella och vertikala organiseringsprocesser. Underlaget till en kurs inom ramen för Försvarshögskolans kurs Kllok 99 med syfte att konkret demonstrera ett utforskande partnerskap kring förväntningar på ledning och ledarskap. Abonnemangsrapport 75
 
Metodologisk plattform för vår användning av fokusgrupper och fokusberättelser. Abonnemangsrapport 106

Myter och realiteter om operatörsmedverkan. Berättelser från TPU-projektet vid SSAB i Borlänge. Abonnemangsrapport 126
 
[2]
 Archer L, Hicks L, Whitaker D, Whitaker G (1994): Research Partnerships. Department of Social Policy and Social Work. York: University of York. UK. 

Vill du ta del av mer material?

Till arkiv

Kunskapsabonnemanget vi nu tar oss an att driva vidare har funnits under lång tid. Formen har bestått av att samla ett antal kunniga och intresserade människor kring ett tema och dokumentera samtalen. Genom fördjupande samtal ville man bättre förstå samspelets mekanismer, snarare än att komma fram till strukturer och metoder av allmän giltighet.

Vi vill förvalta och utveckla arvet och fortsätta bidra till nya insikter. Det nya har vi valt att kalla Kunskapsabonnemanget 2.0

Kontakt:

Rafael Pimenta

+46 707877799

pimenta@kunskapsabonnemanget.se

Mårten Sallander

+46 703312068

sallander@kunskapsabonnemanget.se