Vetenskapens demokratisering

Kunskapsabonnemanget

 

En kunskapsplattform för organisationens mänskliga sida och för tjänsteleveranssystem

 

Texter, teman och rapporter från Samarbetsdynamik AB

 

Demokratisering av vetenskapen

Framställningsformerna och toposteorin skapar problem för vetenskapandet

 

Tillbaka till artikelkategorier

 

De flesta, som inte fundamentalistiskt lutar sig mot en gudstro och en allvetande makt, håller numera med om betydelsen av att skapa demokratiska samtal. Tanken på att kunna formulera världsreligioner och världsideologier, som alla människor ansluter sig till, har måst överges som orealistiska.

 

Numera hyllas yttrandefrihet och individualitet istället. Problemen uppstår när man inom ramen för en denna nya individualistiska föreställning skall kunna nå fram till nödvändiga överenskommelser och samsyn.

 

Tanken har tidigare varit att vetenskapen skulle kunna vara till hjälp. "Forskningen" skulle kunna ge opartiska och objektiva svar. Den skulle kunna ge besked om hur det "är". Denna tanke bygger emellertid på Einsteins föreställning om verkligheten som ett korsord eller ett pussel där man lägger bit efter bit för att sedan se hela bilden.

 

Toposteorin har gjort denna tanke helt föråldrad. Många vetenskapliga försök visar också att de övergripande resonemang man numera producerar inom vetenskapen inte heller är tillräckliga för att just i det enskilda fallet komma fram till goda val och beslut. Det faktum att man exempelvis funnit ett samband mellan rekryteringen till försvaret och den lön man betalar är exempelvis inte en tillräcklig information för att hantera rekryteringen av personen Johan på ett lämpligt sätt. Det räcker inte att man har en hel uppsättning sådana samband. Fallet "Johan" kan inte tillfredsställande beskrivas enbart med sådana statistiska variabler.

 

Svårigheterna att hantera enskilda fall och skeenden verkar istället bottna i att vi är fångade i ett språkbruk, och i framställningsformer, som utgår från antagandet att en utomstående observatör skulle kunna presentera objektiva och oberoende påståenden som är "sanna”. Sådana påståenden är förstås sällan "helt fel" men de är ofta inadekvata när vi för varandra vill presentera och förklara egna erfarenheter och olika skeenden för att komma fram till kloka beslut i de unika situationer vi hamnar i.

 

För att bli goda medborgare måste vi numera istället skaffa oss en ”narrativ föreställ-ningsförmåga” – det vill säga en förmåga att utan förvrängningar sätta oss i andras ställe, att vara intelligenta läsare av andras historia och att förstå de känslor, önskningar och begär andra kan uppleva. Utan denna förmåga blir möjligheterna mycket mindre för engagerade personer att förstå och ta ställning till det som händer i världen. Därmed blir deras möjligheter att medverka till en konstruktiv organisering av företag, institutioner och verksamheter i dagens samhälle också allt sämre.

 

Tillbaka till artikelkategorier

________________________________________

 

Att inse skillnaden mellan komplikation och komplexitet

av Bengt-Åke Wennberg

 

Vi, alltså Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane, har konstaterat att många samtal som förs i projekt och på de arbetsplatser som vi kommer i kontakt med kan beskrivas som ”uppgivna”. Det är inte så att människor säger att de känner sig uppgivna. De resonerar som om de har förlorat tron på att med sin ledning komma till rätta med olika missförhållanden. Resonemangen och samtalen illustrerar för oss en ständigt växande klyfta mellan ledning och medarbetare. I bifogade bilaga beskrivs några exempel på sådana resonemang – alltså

 

• resonemang som kränker andras (ledningens och varandras) självkänsla,

• resonemang som stödjer ”fancy footwork”,

• resonemang som medverkar till distansering från aktuella svårigheter och problem,

• resonemang som stödjer hyckleri,

• resonemang som döljer brott mot ”fair” play,

• resonemang som bygger på naiva och orealistiska förslag och

• resonemang som fastnar i frågor om lönsamhet och ekonomi.

 

Problemet är att medarbetarna genom samtalen inte får sådan information som gör det möjligt för dem att agera självständigt och samarbeta för verksamhetens bästa. Samtalen verkar bli som de blir eftersom de som deltar inte uppmärksammat skillnaden mellan komplikation och komplexitet.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

 

_________________________________________________________________________

 

Och aldrig mötas de två

av Bengt-Åke Wennberg

 

Göteborgs Universitet står inför en stor omorganisation. Det seminarium som CEFOS (Centrum för forskning om offentlig sektor) bjöd in till den 14 oktober till minne av Susan Gerard Marton färgades av denna händelse.

 

Där visade sig tydligt att det fanns en klyfta mellan de resonemang som förs om verksamheten, dess styrning och dess organisering och den kunskap som vetenskapligt finns tillgänglig inom akademin. Man kan helt enkelt inte gripa in i varandras tankar. Man håller sig i var sin kanal och aldrig mötas de två. Detta gör förstås vårt arbete med denna fråga än mer angeläget.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________

Nya utmaningar i kunskapsproduktionen

av Bengt-Åke Wennberg

 

Många av de samhällsproblem vi har i vår tid inte kan lösas på grund av den praxis för kunskapsgenerering och kunskapsspridning som används.Stora utvecklingspotentialer ligger också i träda. Dagens praxis har sina rötter i Upplysningens föreställningar om människan och världen.

 

Modern vetenskap visar att många av de grundantaganden som styrt vårt tänkande och vår analys av dessa fenomen är föråldrade och behöver revideras.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________

Behöver det framställas nya typer av väsensförklaringar inom vetenskapen?

av Bengt-Åke Wennberg

 

Regeringen och de olika universiteten och forskningsinstitutionerna har kommit in i en nyliberal tankeströmning där marknaden står i centrum. Kvaliteten mäts exempelvis utifrån hur mycket en artikel blir citerad och i vad man får extern finansiering. Forskningens värde skall också så småningom fastställas genom så kallad ”peer review”.

 

Problemet med denna strategi är ”diskursens makt”. Endast det som redan är etablerat kommer att kunna få plats. Nya alternativ och resonemang – som naturligtvis inte från början känns igen i ”mainstream” – har ingen chans. Detta faktiska sociala förhållande när det gäller kunskapsspridning är uppenbarligen känt av alla utom våra svenska makthavare.

 

Särskilt allvarligt är det då att det i dag förs en diskussion om "den nya kunskapsproduktionen" (Gibbons 1994). Det ifrågasätts om det beprövade vetenskapliga sättet att närma sig vissa frågor är relevant (Ziman 2000). Kritiken mot metodologin gäller både naturvetenskap och samhällsvetenskap (Karlsson 2006). Kritikerna anser att man måste finna ett nytt språk och en ny praxis för att belysa frågor som i dag inte ges tillfredsställande svar. Vetenskap som håller fast vid en föråldrad och olämplig diskurs kommer därför att "tysta" snarare än befria kunskapen. I denna artikel belyses denna problematik.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här..

_________________________________________________________________________

 

Nya utgångspunkter för vetenskapande?

av Bengt-Åke Wennberg

 

Det ifrågasätts i dag även inom forskarsamhället om det beprövade vetenskapliga sättet att närma sig vissa frågor är relevant. Detta gäller både naturvetenskap och samhällsvetenskap.

 

Kritikerna – som alla är forskare – anser att man måste finna ett nytt språk och en ny praxis för att belysa frågor som i dag inte ges tillfredsställande svar. Vetenskap som håller fast vid en olämplig diskurs "tystar" snarare än befriar kunskapen.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________

 

En illustration av användningen av begreppen kunskapsobjekt och kunskapsanspråk utifrån Aristoteles syn på ekonomi

av Bengt-Åke Wennberg

 

Vi har i olika samtal försökt belysa frågor om kunskapsobjekt och kunskapsanspråk. Kunskapsobjekt uppfattas vanligen vara substantiv eller verb. Det kunskapsobjekt som studeras näör det gäller ekonomi kan emellertid också betraktas som et adverb – det vill säga vad som kännetecknar de ekonomiska aktiviteterna när de pågår. Detta har gjort att vi ställt oss frågan om det är preciseringen av själva grundfrågan, det vill säga det aktuella kunskapsobjektet och de framförda kunskapsanspråken, som brister när man inte kommer till tals eller inte blir förstådd i dagens ekonomiska samtal?

 

Från José Luis Ramírez har jag fått i min hand en artikel av Ricardo F Crespo – Aristoteles Teaching for Contemporary Economics – som jag tycker på ett utmärkt sätt illustrerar en användning av begreppen kunskapsobjekt och kunskapsanspråk som jag menar belyser vår grundfråga.

 

För mig har Crespos artikel synliggjort varför den offentliga diskussionen om ekonomi och kunskapsgenereringen inom den nationalekonomiska forskningen kraftigt missar målet och orsakat en hel del dispyter bland berörda forskare. Crespos artikel framhäver Aristoteles stringenta precisering av oikonomikè. Den blir därmed en kontrast till dagens diffusa nationalekonomi som ser "pengarna" och pengahanteringen som det enda kunskapsobjektet.

 

Denna text kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________

 

Kris i Upplysningen

av Bengt-Åke Wennberg

 

En konferens som ordnades för Föreningen Forskarbyn Ölsdalen fick temat "Upp och nervända vär(l)den". Temat innebar en utmaning. Jag måste sänka mina mikrofoner ganska djupt ner i det offentliga samtalet för att urskilja källorna till den förvirring som detta tema refererar till.

 

Tre forskare och författare som jag genast kommer att tänka på, och som också fångat upp temat, är Isabelle Stengers [1], Elisabeth Roudinesco [2] och Karin Johannesson [3]. Jag skall beröra dem här i början men ägna huvuddelen av artikeln till en fjärde forskare, George Lakoff [4] som skrivit om samma sak i en bok som jag läst om nu i sommar.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________