Valstrateger kan bli politikens dödgrävare

Kunskapsabonnemanget

 

En kunskapsplattform för organisationens mänskliga sida och för tjänsteleveranssystem

 

Texter, teman och rapporter från Samarbetsdynamik AB

 

Valstrateger kan bli politikens dödgrävare

Välfärd är att människor känner sig kapabla att leva sitt liv på ett bra sätt. Inte att man får vara med att bestämma över andra.

 

Tillbaka till artikelkategorier

 

 

Massmedia domineras just nu – år 2014 – av valdebatter. Sällan diskuteras frågan om governance och hur de mänskliga rättigheterna skall tolkas i vår tid. Debatterna handlar istället nästan uteslutande av partiernas argumentation för olika "satsningar" och försök att vinna väljarnas gunst.

 

Mer resurser till det ena eller andra skall göra susen. Man kan tro att vi befinner oss i industrialismens gryning då stora grupper led nöd och då en bättre ekonomi stod högst på önskelistan.

 

Allt fler forskningsresultat, se bland annat Richard Layards forskning, tyder emellertid på att ekonomiska satsningar inte är det grundläggande politiska problemet. Ekonomin är förstås inte oviktig men välståndet - och upplevelsen av välfärd – formas i vår tid av helt andra faktorer. En ökning av bruttonationalprodukten ger bara en marginell ökning av upplevelsen av välstånd.

 

Layards lista talar istället om människors behov av att få vara kapabla att:

  • skapa goda relationer till familj och närstående. Det vill säga att medverka till att dom man står nära har det bra.
  • skapa en för sig själv förutsebar och stabil finansiell situation. Man betonar stabiliteten snarare än nivån. Det vill säga att känna sig trygg med att förutsättningarna för att klara av sina ekonomiska åtaganden inte kommer att förändras genom att berövas sina tillgångar eller genom andras nyckfullhet i beslut och åtgärder.
  • skapa en position i vilken man känner att man ingår i samhället. I vår kultur är det särskilt viktigt att denna position uppstår genom att utföra ett arbete som har mening i samhället och som får uppskattning av andra.
  • etablera en social gemenskap i vilken man har vänner som man kan känna sig trygg med.
  • hålla sig frisk, vilket är mycket mer än att slippa vara sjuk.
  • skapa sig en personlig frihet. Det vill säga ett "revir" inom vilket man är betrodd att ta ansvar för sina val.

 

Tillbaka till artikelkategorier

_________________________________________________________________________

 

 

 

Den annalkande sökperiodens politiska frågor

av Bengt-Åke Wennberg och Per Thorsell

 

Lasse Berg hävdar i sin bok "Skymningssång över Kalahari" att människan sedan mer än en miljon år är en samlare och ett fockdjur. Detta har satt spår i vår hjärna och vår konstitution. Vår art har överlevt genom sin unika förmåga att samarbeta.

 

Den schweiziske psykoanalytikern Daniel N Stern visar utifrån sitt perspektiv att vi människor tycks vara drivna av åtminstone två olika motivationssystem. Symboliskt kan dessa representeras av Abel och Kain. Abel var samlaren och flockmänniskan. Kain var den bofaste odlaren och boskapsskötaren. Mellan dessa båda har alltid funnits en konflikt som i bibelns berättelse slutade illa för Abel. Denna konflikt ser ut att ständigt återskapas i våra samhällens relationer.

 

Vi berättade under ett seminarium 2012 för Föreningen Forskarbyn Ölsdalen utifrån ovanstående två utgångspunkter om den modell som Patrik Engellau lagt fram i sin bok "På spaning efter Moder Sveas själ". Vi konstaterade att hans modell symboliskt kan tolkas som kampen mellan Abel och Kain. Kains motivationssystem är det motivationssystem som tar utgångspunkt i den bofasta individen och som ser egennytta, dominans och konkurrens som förutsättningen för artens överlevnad. Abel representerar människans ursprung. Han är samlarsjälen som bryter ner stängsel och som ser samarbetet som grunden för artens överlevnad. Gud älskar Abel mer än Kain och Kain slår därför ihjäl Abel.

 

Kain förvisas men är på ytan alltid den framgångsrike. Hierarkin vinner över samarbetet. Däremellan uppstår kriser och sökperioder och mänskligheten tar steg framåt.

 

Ladda ner artikeln som pdf här

_________________________________________________________________________

 

Samarbete eller sammansvärjning

av Bengt-Åke Wennberg

Sverige har enligt Bo Rothsteins och Göteborgs Universitets institution "Quality of Government" (QoG) en mycket ringa korruption om man definierar korruption på vanligt sätt – som exempelvis mutor och bestickning. Även om dessa ges stort utrymme i massmedia är detta enligt QoG inte egentligen ett samhällsproblem som är särskilt allvarligt. De är heller inte tecken på att det finns något "ruttet" i Sverige.

 

Det finns emellertid andra drag i svensk korruption – eller med Dennis Töllborgs ord, "illojal maktanvändning" – som skulle behöva lyftas upp och som borde diskuteras som ett svenskt samhällsproblem. Jag oroar mig för att illojal maktanvändning kan leda till det totalitära samhället.

 

Förekomsten av den illojala maktanvändning som Töllborg beskriver medför enligt min mening en betydande risk för en kommande destruktiv utveckling. I denna artikel som knyter an till mitt inspel på Open i Degerfors 2012 utgår jag från Töllborgs kritik och formulerar min syn på fenomenets karaktär.

 

Texten kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________

 

Vänskapskorruption

av Bengt-Åke Wennberg

 

Den 18 april hade vi i Göteborg möte i kollegiet "samarbete eller sammansvärjning" för att förbereda oss inför samtalen på Open 2012.

 

Ungefär så här gick våra resonemang. En viktig observation som QoG (Institutionen Quality of Government på Göteborgs Universitet) gjort är att avsaknaden av korruption samvarierar med hög livskvalitet i de länder man undersökt. Även om vi alla hedrar samarbetet är denna observation viktig eftersom den säger något om effekterna på makronivå.

 

Eftersom QoG främst använder sig av frågeformulär så undersöker man egentligen inte den faktiska korruptionen utan människors föreställningar om förekomsten av korruption. Om man tror att korruptionen är liten är alltså livskvaliteten hög eller möjligen omvänt – om man har hög livskvalitet tror man att korruptionen är liten. Detta förklaras med utgångspunkt från tillit. Tryggheten i samhället ökar om man har förtroende för varandra. Tror man att det förekommer korruption ökar misstroendet och därmed minskar både livskvalitet och effektivitet.

 

Sverige och några få andra länder sticker ut genom att enkätsvaren visar att vi här anses ha en mycket liten korruption. Paneldiskussioner inför formulerandet av frågorna i enkäterna har emellertid gett en delvis annan bild. Man har i dessa paneler menat att den "vanliga" korruptionen med mutor etc. sannolikt är liten. Man har emellertid istället lyft fram en mycket allvarligare korruption som med ett samlingsnamn skulle kunna kallas vänskapskorruption. Just i Göteborg är detta särskilt markerat.

 

Vi vet alla att vänskap leder fram till ett konstruktivt samarbete och att vänskap är nödvändigt för den tillit som krävs för att hantera de olika former av friktioner som kan uppstå under fullgörandet av en uppgift. Vänskapskorruption uppträder när denna vänskap bara omfattar vissa personer och inte de andra som också måste eller bör ingå i samarbetet eller är direkt beroende av de beslut som fattas. Dessa måste då undanhållas från den information och de överväganden som görs i den inre cirkeln. Ett sådant samarbete, är förvisso ett samarbete, men kan sägas vara ett perverterat samarbete – en sammansvärjning – av några få som håller majoriteten utanför.

 

Ett tecken på förekomsten av sådana sammansvärjningar är att de för dem som är inblandade leder till behov av tystande, undanhållande av fakta, förljugenhet och hyckleri. Det allvarliga med denna typ av korruption blir då inte enbart dess rent ekonomiska konsekvenser utan den effekt som den har på arbetsklimat och kultur i den verksamhet där denna typ av sammansvärjningar förekommer.

 

Här finner vi alltså en grund till de samband mellan tron på förekomsten av korruption och den minskade livskvalitet som QoG har redovisat.

 

Artikeln kan laddas ner som pdf här