Diskursanalyser

Kunskapsabonnemanget

 

En kunskapsplattform för organisationens mänskliga sida och för tjänsteleveranssystem

 

Texter, teman och rapporter från Samarbetsdynamik AB

 

Diskursanalyser

Grundregeln att människor agerar efter vad de tror att andra kommer att göra medför att vad som sägs och skrivs får allt större betydelse. Varje människa tolkar pågående diskurser intuitivt och omedvetet vilket ofta leder till stora missförstånd, osäkerheter och frustration.

 

Tillbaka till artikelkategorier

 

 

I dag uttalar sig de flesta makthavare väldigt diffust av rädsla att bli orättmätigt påhoppade. Detta gör att samtal och diskurser inte erbjuder människor möjligheter att göra kloka tolkningar. Många resonemang är dessutom ytliga och förljugna och alla samtal är inte konstruktiva då de innehåller förtäckta hot eller kränkningar.

 

Att ur ett samtal utläsa vad man behöver veta för att handla konstruktivt och i enlighet med sin egen kunnighet och värdeskala är därför inte lätt. När man själv medverkar i samtal måste man lära sig att förstå vad som händer i samtalet och på vilket sätt det som sägs kan leda fram till konstruktiva överenskommelser och en bättre förståelse av den fråga man gemensamt behandlar. Vi har kallat denna förmåga att tolka samtalets och diskursernas karaktär och dess faktiska innehåll för diskursanalys.

 

Diskursanalysen bygger på att alla språkliga framställningar har undertexter. De underförstådda budskap, som finns i ett samtal eller i ett påstående är inte oförargliga. De bestämmer vad som i det särskilda sociala sammanhanget är acceptabelt, förståeligt, rimligt och normalt att göra och uttrycka.

 

Om man med sådana budskap kränker varandra eller bygger sin argumentation på falska utgångspunkter och olämpliga förgivettaganden, kommer man att gemensamt misslyckas med det man vill göra och det kommer att skapas förvirring och lidande. Därför måste olämpliga resonemang ständigt konfronteras.

 

Diskurser är också framställningar som präglas av de referenspunkter och den kunskapsplattform som den aktuella gemenskapen bygger på. Därför blir den slutliga och samlade dokumentationen av samtalen viktig. Inte bara för verksamheten självt utan för alla som på olika sätt har med den att göra.

 

Denna dokumentation kan formuleras som en "metaberättelse" som kondenserar deltagarnas alla olika uppfattningar och ambitioner och samtidigt bringar klarhet i situationen och ger kraft åt det framtida agerandet.

 

Tillbaka till artikelkategorier

________________________________________________________________________

 

 

 

Förvirringens rötter

av Bengt-Åke Wennberg

 

brukar säga att vi, när vi behandlar organisations- och samverkansfrågor, verkar gripa tag i midgårdsormens svans. När vi börjar samtalen anser vi att våra påpekanden är självklara. De utgår från sådant som vi menar att alla borde känna igen – exempelvis att man kan bli sjuk av att bli kränkt i sin heder. Men midgårdsormen slingrade sig enligt sagan runt hela jorden. Att dra i dess svans är att försöka vända hela jorden kring sin axel. Det som verkade så enkelt att reda ut är förbundet med så mycket annat att det ibland verkar som om vi ville ändra hela världen. Allt blir förvirrat. I denna artikel beskriver vi med hjälp av Karin Johannissons begrepp "anomi" förvirringens rötter.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________.

Socialt robust kunskap bryter diskursens makt

av Bengt-Åke wennberg

 

På Föreningen Forskarbyns konferens Open 2008 behandlades ett fenomen som vi kallade ”diskursens makt”. Detta fenomen kan medföra att den praktiker som önskar få gehör för sin kunnighet förleds att använda ett språkbruk – en diskurs – som inte medger att dennes erfarenheter blir accepterade och tillämpbara av andra. I två böcker och en artikel beskriver Michael Gibbons detta. Han konstaterar att kunskap i vår tid måste fungera i flera olika kontexter. Den måste med andra ord ha mening och värde på den offentliga "agoran". Sådan kunskap kallar Gibbons för "socialt robust".

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________

Diskursens makt - en presentation

av Bengt-Åke Wennberg

 

För en tid sedan var min son på en längre chefskurs. Det var första gången. I hans jobb hade det tidigare inte varit aktuellt för honom att engagera sig i och reflektera över denna typ av frågor. Kursledaren var synnerligen erfaren och mer än tio år äldre än han själv. Min son tyckte det var en bra och värdefull kurs

 

Att han var just min son gjorde emellertid hans deltagande komplicerat. Till sin förvåning upptäckte han att han var väl förtrogen med allt som avhandlades på utbildningen och lätt kunde deltaga i de resonemang som fördes. I många fall hade han till och med mer avancerade kunskaper än handledaren.

 

Det som förbryllade honom var att han aldrig varit särskilt intresserad av vad jag sysslat med – snarare tvärtom. Han har inte läst mina rapporter och vi har heller inte fört djupare samtal om dessa ämnen. Han kunde heller inte på kursen referera till något jag skrivit. Men han kände ändå intuitivt till det. Han föreslog på skämt att kunskapen kanske kom med generna eller på något sätt hade levererats intravenöst från mig till honom. För mig är detta ett exempel på diskursens positiva makt.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_______________________________________________________________