Visionen om en allmänning

Kunskapsabonnemanget

 

En kunskapsplattform för organisationens mänskliga sida och för tjänsteleveranssystem

 

Texter, teman och rapporter från Samarbetsdynamik AB

 

Visionen om en allmänning

Mänskliga rättigheter är inte bara ett slagord. De kan omvandlas i konkreta krav på ledning och governance.

 

Tillbaka till artikelkategorier

 

 

Under intryck av nazismens maktmissbruk, annekteringen av Polen och Stalins förtryck av sin befolkning skrev den polske filosofen W Strzelewicz "De mänskliga rättigheternas historia". Strzelewicz betonar att de mänskliga rättigheterna definierar en bestämd livs- och samhällsform.

 

Ett nyckelord i sammanhanget är "allmänning". En allmänning är ett fysiskt och symboliskt område som obetingat tillhör alla. En stat och ett medborgarskap är en sådan allmänning. Alla, ingen undantagen, som tillhör allmänningen har utan undantag samma rättigheter och skyldigheter. Mänskliga rättigheter är dessutom alltid reciproka.

 

Allmänningen har en governance – en ledning – som har till uppgift att värna dess mänskliga rättigheter. Strzelewitcz visar att dessa rättigheter kan definieras utifrån mänsklighetens tidigare erfarenheter. De visar sig helt enkelt vara en förutsättning för en "god stat". De måste emellertid ständigt återfinnas och omskapas utifrån de erfarenheter som görs. Governance har till uppgift att hålla denna tradition levande och stödja dess vidare utveckling.

 

Listan på medborgerliga rättigheter är lång men den absolut viktigaste punkten är kravet på jämbördighet och partnerskap. Detta gäller alla. Hög som låg. Rik som fattig. Kristen eller muslim. Man skall inte tillåtas kränka varandra, beröva varandra ägodelar, hota varandra, förstöra för varandra, nedvärdera varandra etc. En allmänning som inte förmår upprätthålla dessa rättigheter blir snabbt korrupt och domineras av kriminella gäng som tar för sig vad de vill ha. Detta var också fallet med Hitlers och Stalins samhällen där de som hade makten tilläts bruka den för att berika sig själva, och sitt folk, på andras gruppers bekostnad.

Marknadstänkandet organiserar i dag våra inbördes relationer på alla områden av vårt liv. För att uppfattas "rationella" och "framgångsrika" måste vi numera resonera och "tänka som en ekonom". I stort och smått binds vi därför vid "ekonomiska" resonemang, som strider mot de grundläggande principerna för mänskliga rättigheter och vad som definierar en god allmänning. Detta är i vår tid det stora politiska problemet.

 

Tillbaka till artikelkategorier

________________________________________________________________________

 

 

Allmänningens grunder

av Bengt-Åke Wennberg

 

Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala och värdefria. Det är i alla fall vad de utger sig för att vara. Författarna av sådana underlag har en ambition att beskriva "hur det är" och från detta urskilja de trender man tycker finns. Därmed har man också gett sin bild av vad man tror om hur det skall bli.

 

Denna bild är emellertid synnerligen subjektiv. I planen finns alltid människor. Planen formar handlingarna hos de människor man beskriver. De förväntas agera så som planen förutsätter för att logiken skall stämma. Vanligen blir detta en självuppfyllande profetia. Det spontana och kreativa dödas. I denna artikel beskrivs alternativet utifrån Elinor Ostroms och Bo Rothsteins forskning.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

________________________________________________________________________

 

Några reflektioner kring samtal som organisatoriskt verktyg

av Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane

Det sägs att konkurrens och konkurrensutsättning ökar kvalitet och effektivitet. Efter vad vi sett, när det gäller olika samhällsfunktioner som elförsörjning, telefon, skola, omsorg och vård, så har denna tanke inte alltid förverkligats. Det som konkurrensutsatts har istället ofta blivit dyrare och sämre.

 

Vi vill i denna text därför ta en helt annan utgångspunkt. Vi menar istället, utifrån våra många år inom området, att samarbete mellan självständiga, professionella aktörer kring olika angelägna uppgifter och samhällsfunktioner har en enorm potential som inte utnyttjas. Samarbete, och inte bara konkurrens, borde därför främjas genom olika åtgärder i företag och samhälle. Dessa åtgärder består i första hand av samtal.

 

Hela artikeln kan laddas ner som pdf här

_________________________________________________________________________